Så tillverkas flaskor med formblåsning

Den som köper en flaska med vatten eller läsk kanske inte funderar så mycket på hur den här saken egentligen fick sin form. Man kan ju förstå att en designer någon gång betänkte hur en plastflaska bör se ut och formas för att vara riktigt användbar, men hur får man egentligen den här typen av hålkroppar? Svaret ligger i den teknik som kallas för formblåsning och som gör det möjligt att till exempel med sträckblåsning skapa en pet-flaska. Precis som med formsprutning så har man här en riktigt effektiv metod som är viktig för många olika områden där man är beroende av ihåliga plastkomponenter. Den vanligaste typen av teknisk formblåsning kallas för extrudering men det finns andra varianter som är anpassade för den typ av produkt som man vill tillverka.

En flaska blir till med formblåsning

På verkstäder i områden som till exempel Anderstorp i Gnosjö så sysslar man med formblåsning av plast. Den som aldrig har sett hur den här typen av tillverkning går till tänker sig kanske något i stil med glasblåsning fast att man istället har plast på järnspettet. Det här är faktiskt inte så långt från verkligheten för med formblåsning maskiner så genomför man en process där man blåser in i den varma plasten. Men många gånger så liknar det här mer uppblåsning av en ballong än traditionell glastillverkning. Med uppvärmd termoplast så kan man blåsa plasten mot kanterna av en form som finns i en sluten behållare. När man sedan kyler ner plasten så kommer den att behålla formen som finns i kammaren och man får på så vis en plastflaska eller annan typ av ihålig form.

formblåsning7

Hygien

Något som är väldigt viktigt när det rör produktion av plastprodukter som ska användas inom livsmedelsindustrin eller sjukvården är förstås det där med hygien. Med formblåsning maskiner så har verkstadens personal väldigt lite fysisk kontakt med själva tillverkningsprocessen. Det hela styrs med hjälp av datorer och maskinen omgärdas av ett slags skåp, ett maskinskydd, som man håller slutet då produktionen pågår. Den polymer som värms upp behöver alltså inte hanteras av människor då det hela kan programmeras och ske i maskinen och det är en stor hjälp vad gäller hygien. Sedan så är det förstås så att man måste jobba på ett särskilt sätt då flaskor eller behållare kräver högre nivå på hygien. När komponenterna kommer ut ur maskinen så ska de till exempel fångas upp på rätt sätt, och så måste man förstås vara noga med att inte använda farlig gas eller annat som kan blir kvar i behållare efter avslutad tillverkning.
Svenska verkstäder jobbar med hög kvalitet och de klarar av den här typen av uppdrag där man verkligen inte får slarva. Det här är dock inget som drar ner på produktionstiden eftersom man kan se till att jobba på ett väl planerat sätt där åtgärderna för god hygien är en del av den strömlinjeformade arbetsprocessen.